Big Society Initiative i Storbritannien
| december 3, 2010 | Posted by skapaallmanningar under Berättelser från allmänningar, Gemensam välfärd, Öppna tjänster, Öppna universitet |
I Storbritannien har det konservativa partiet, Tories, i samarbete med Liberaldemokraterna, sjösatt ett projekt kallat The Big Society Initiative. Premiärministern David Cameron säger att syftet är att genomföra den ”största omfördelningen av makt från statliga eliter till människor på gatan”. Projektet har kritiserats från både höger och vänster och framstår definitivt inte i samma drömska skimmer för mig som för David Cameron, men det är trots allt närbesläktat med tanken på allmänningen som ekonomiskt alternativ, och det finns förmodligen mycket att lära från det som händer i Storbritannien just nu.
Vad är ”Big Society”?
Enligt texten Building the Big Society från regeringens Cabinet Office har projektet fem centrala delar:
1. Mer makt till lokalsamhället
Beslutsprocesserna i lokalsamhällena ska öppnas upp för att låta medborgare delta. Lagen ska skrivas om så att lokala grupper kan tillåtas ta över offentligägda företag.
2. Uppmuntra människor att aktivera sig i sitt lokalsamhälle
En “Big Society Day” införs för att uppmärksamma arbetet och diverse andra happenings och informationssatsningar genomförs för att uppmuntra människor att engagera sig.
3. Överför makt från staten till det lokala
Lokala organ ska få större frihet att utforma budgeten och fler beslut ska flyttas till den lokala nivån.
4. Ge stöd till kooperativ, välgörenhet och samhällsentreprenöriella företag
Kanske den intressantaste punkten, som går ut på att göra det lättare för människor som arbetar i offentlig sektor att ta över sina arbetsplatser och driva dem som kooperativ. Dessutom finns ett antal vaga formuleringar om att underlätta denna typ av företagande i allmänhet.
5. Publicera offentlig information
Den här punkten är lite otydlig, men verkar innebära ett steg mot en starkare ”offentlighetsprincip”, kombinerat med publiceringen av brottsstatistik för att ”invånare ska kunna hålla polisen ansvarig”.
Pilotområden
Ett mindre antal pilotområden har valts ut. Länkarna går till områdenas egna information om initiativet.
- Liverpool, Merseyside
- Eden, Cumbria
- Sutton, London
- Windsor & Maidenhead, Berkshire
Problematisering
Kritiker har fört fram synpunkter att det är orimligt för staten att ta ett steg bakåt i ett ojämlikt kapitalistiskt samhälle, då stora företag och marknadskrafterna riskerar att korrumpera försök till gräsrotsorganisering av verksamhet som har ekonomiskt värde. Från höger har man sagt att britternas ”socialistiska sinne” gör dem oförmögna att agera självständigt och att socialister kommer motsätta sig alla försök att undergräva statens makt, och andra har ifrågasatt tanken att viktiga verksamheter över huvud taget skulle kunna drivas framgångsrikt av frivilliga. En annan kritik, som kan anas på vissa håll och som jag skriver under på till hundra procent är frågan vem som egentligen kommer ha tid till ”Big Society” när de flesta människor jobbar heltid eller mer. Utan en medföljande arbetstidsförkortning blir initiativet i bästa fall en yta för religiösa grupper att växa och en lekplats för en liten grupp engagerad medelklass – och i värsta fall en fullständig flopp.
Projektet är dock intressant på flera sätt. Att det är de konservativa, storföretagsvänliga Tories som för fram projektet innebär troligtvis att det är mycket retorik och lite innehåll. Farhågan att initiativet mest är ett försök att sminka över nedskärningar har troligtvis visst fog för sig. Samtidigt har naturligtvis konservativa grupper en historia av vurm för lokalsamhället och de mer statiska gemenskaper som kan uppstå där, och en viss småstadsromantik ligger säkerligen bakom ärliga toryledamöters engagemang i frågan. En intressant fråga är hur dessa traditionalistiska strömningar kan krocka eller blandas med de radikalt annorlunda syner på gemenskap som vi i Skapa allmänningar! sammanfattar i vårt manifest.
Politisk aikido
Vi ska alltså inte förutsätta att regeringens planer är allt igenom illvilliga. Dock behövs en stor dos skepsis inför detta projekt. Som Alex Andrews skriver i The Guardian så har Tories aldrig tidigare visat någon vilja att ge makt åt ”människor på gatan”. Tony Blairs New Labour sjösatte dessutom ett liknande projekt som en del av sin ”den tredje vägens socialdemokrati”, men det projektet visade sig handla om vanlig utförsäljning av offentlig verksamhet, sminkad med fina ord. Det nämns naturligtvis inte heller något om att ta över privata företag, vilket förstärker detta intryck. En central fråga i hela initiativet bör vara hur man tänker uppmuntra frivilligarbete på andra sätt än genom att avyttra offentliga verksamheter. Risken att historien upprepar sig är annars allt annat än liten.
Men, som Andrews säger: varför inte ta makthavarna på orden och med hjälp av lite politisk aikido vrida deras vision ur händerna på dem? Genom att bygga solidariska nätverk, uppmuntra projektets progressiva delar och kräva radikala tolkningar av centrala reformer finns kanske möjligheten att skapa verkliga allmänningar och utmana både ”big government” och kapitalismen på samma gång.
[...] strategi att bygga allmänningar uppifrån, likt en vänster- eller konsensusinriktad spegling av Conservatives Big Society. ”Arbetarklassens självmord måste vara dess eget verk.” (24) Men, med det sagt, och med [...]